Skulle ha tvättat, ligger istället i soffan med huvudvärk. I med migränmedicin så är jag fit for fight om en stund, kanske. Imorgon ner till staden och de framtidsdagar som sossarna anordnar, har varit så pepp hela veckan, känns lite bittert att det kickar igång idag och jag inte ens är där. Hoppas att jag håller imorn!

Min papput är även i stan imorgon så ska bli så kul att träffa honom. Sist vi träffades kramade vi hejdå på en kall, snöig väg någon kilometer från stugan. Försöker även övertala sambon att komma ner och fota lite men som det ser ut nu så är det jag som får ta med kameran.

Det gäller att smida när järnet är varmt har fått en ny betydelse, i alla fall för mig. Skillnaden mellan den här veckan och förra är galen. Under denna den bästa dagen på veckan har jag gjort allt jag tänkt göra och det med råge!

Har (utan inbördes ordning): möblerat om i sovrummet, städat köket, hallen och sovrummet, hängt gardin, sorterat papper, omorganiserat skrivbordet, bytt skrivbord med sambon, diskat, lagat mat (fiskgratäng från grunden), fixat matbord i vardagsrummet och flyttat/hängt tavlor. Så här huslig har jag inte varit sedan Jesus gick i kortbyxor!

Den här dagen är redan den bästa den här veckan. Är inte trött, det är ljust och snöigt ute. Känner mig fylld av energi och funderar på om jag inte borde hitta på något kul… Jo det borde jag. Nu iväg med mig, lyfta och fixa! :D

Gick idag upp som i dvala, promenerade på isiga gator, pratade i telefon med syster och kom hem för att få världens galnaste mensvärk. Jag la mig i soffan med filt, rullade ihop mig till en boll och somnade inte om eftersom den käre sambon höll mig vaken… Inte poppulärt!

Jag vaknade dock till efter en kopp kaffe och nu äts det yoggi med smak av smultron och jordgubbar. Ska värma vetekudde för magen men tittar just på debatten om Gaza i riksdagen. Kan inte slita mig, många är inläggen men klokast känns Urban Ahlin (även om många goda retoriker tagit plats i talarstolen). Kritiken Urban Ahlin presenterar mot regeringen är spetsig, frågorna till utrikesministern helt klara, solidariteten med offren ständigt närvarande. Helt enkelt riktigt, riktigt bra!

Tittar på GomorronSverige, just nu väder. Huvudet känns som om det fyllts med bomull, himlen matchar hyffsat med insidan idag. Erik jobbar hemma, andra koppen kaffe är upphälld. De bara fötterna inlindade i morgonrocken och jag fryser som en tok. Mitt tillstånd är en konsekvens  av för lite sömn antar jag, vaken till två upp innan sju. Idag gick jag nästan en timme, men det var nog mer för att jag gick sakta än att jag var extra duktig.

Andra veckan värst? Innan jag började min nya hälsosamma morgonrutin så intalade jag mig att första veckan skulle vara jobbigast. Allt är ju då relativt. Idag var det otroligt svårt att komma upp, eftersom jag, när klockan ringde, faktiskt inte ens kom ihåg varför den ringde. Jag hade i alla fall sinnesnärvaro att fundera över varför den ringde och masade mig upp när insikten slog mig. Dock så var det inte så jobbigt att gå, det kändes tvärt emot bra och jag gick snabbare och längre än förra veckan, detta trots att det var schwenigt halt.

Det som däremot inte blir lättare är det här med maten. Det känns som att jag spenderar dagarna med att äta, sitta på arslet och leta jobb, surfa nyheter, bloggar etc. Jag blir hungrig alldeles för tidigt på dagen, vid tio ungefär, sen segar sig tiden fram till riktig lunchtid och sen är det en hel lång eftermiddag och halv kväll innan det är dags för middag. Sen är jag trött hela dagen (främst tror jag det är brist på saker att göra, är helt enkelt uttråkad). Det jag däremot skulle behöva är tips på bra mellanmål… (utan: äpplen, päron, nötter, gluten, laktos, havre). Får försöka googla eller nåt, så kan jag inhandla det som behövs vid nästa storhandling.

Så kom de då äntligen, frustrationens tårar. Jag väntade mig dem tidigare, men de kom nu. Nu när bomberna slutat falla och barnen ropar efter föräldrar som kanske eller kanske inte svarar. Det är människan som skapat konflikten, det är människan som kan göra något åt den. Det är omvärlden, vi enskilda och de stora mäktiga staterna som måste göra något. Det minsta man som enskild kan göra är ändå att ge av sina egna pengar om man inte har tid eller ork att göra något annat. Själv känner jag ett oerhört behov av att göra något mer, frågan är vad.

Is this the world we created…

De sänder konståknings-EM på svt, ååå jag har alltid velat vara en isprinsessa! Tyvärr har jag dock aldrig riktigt lyckats med det där att stå på ett par skridskor utan att få ont i fötterna. När jag var riktigt liten fick jag ärva min systers vita skridskor med rosa ludd på, de kunde jag i alla fall stå på, men när jag väl bytte och åkte med coola “vanliga skridskor” gick det åt pipan.

Nej så bra som de på tv kommer jag aldrig att bli, men kanske ska prova åka en sväng i år, kanske.

Det känns underligt att inte ha gått ut och gått. De där 45 minutrarna friskluft gör faktiskt stor skillnad med kroppen. Rent psykiskt är det dock ljuvligt att ha fått sova ut en stund. Så här i efterhand så kanske jag inte borde ha börjat med att gå så ofantligt tidigt direkt men nu när det är gjort så är det ju bara dumt att börja gå upp senare. Helgen blir helt klart lite lyxigare av att man får sova lite längre och det är de små sakerna som gör skillnad…

Som att bilden på A&A är helt ljuvlig! Precis så ser jag den lillpluttan, superlycklig och glad.

Ett ljus i vintermörkret, Monty Python har skapat sin alldeles egna kanal på youtube! Här nedan återfinns papegoj-sketchen.. håll till godo. Nu ska här sovas!