Rastlösheten

Nu har fröken M farit. Hon skulle hjälpa sin blivande sambo att flytta grejor, himla hygglo måste jag säga. Igår satt vi å surrade i köket (vid köksbordet som återtagit sin plats). Vi hade mycket att säga, det brukar man ha till sin bästa vän… “Det är nu som livet är mitt, jag har fått en stund här på jorden”. Vi kan till och med vara oense om saker utan att det blir otrevligt. Jag är rastlös. Jag vill ut i skogen och plocka svamp, jag vill gå på Västerås-marknad, jag vill göra nåt! Blir crazy av att sitta inne, crazy I tell ya!!